Just nu känns det som det är för mycket i mitt liv. Även fast det egentligen inte är det. Men det är småsaker som ligger och skaver hela tiden.. Jag vill att L&M ska bli friska, och även att M ska bli såld NU till ett hem som vi känner att han trivs i, för att sedan kunna köpa ny. Vill att bråket med G ska lösa sig.. Att flytten ordnar sig, gymnasievalet.. Vill gå ut 9an och vara nöjd, komma in på ett gymnasie som jag trivs på & ta studenten med bra betyg. Sedan vill jag flytta ut till gård med min syster och starta upp något stort. Jag vill egentligen satsa på hästarna. Riktigt mycket. Komma till eliten. Men hur ska jag ta mig dit? 

 Allt skulle varit så mycket lättare om jag hade tagit studenten i somras, om jag var 4 år äldre.. Jag blir stressad utav det. För det är NU jag vill flytta ut på gård och nå riktig framgång med hästarna och verkligen må bra. Bo på en tipp-topp gård där jag mår som bäst. Ha kul på tävlingar. Det är verkligen min dröm. Jag vill verkligen satsa på hästarna.. Jag och min syster skulle nog kunna komma långt. 

På något sätt känns det så onödigt att ens fortsätta gå i skolan och söka in till ett gymnasie när jag vet vad jag egentligen vill bli. Men jag vill inte gå något hästinriktat eller ridgymnasium. För ifall jag ångrar mig.. Gymnasie är på ett sätt ändå självklart. Jag vet inte vad jag ska göra.. Känns som alla dessa tankar kommer vara som bortblåsta om 4 år då jag tar studenten. Allt kommer vara bortglömmt.. Kommer inte få den framtiden jag vill ha. Jag vill ta studenten NU! På fyra år kan mycket hända.. 

 Vill vara som er. Ser verkligen upp till er och eran gård. Så fint.